Reseberättelser från när och fjärran
Janne, Oscar, Susanne i Täby

Vårt hotell Stella Canaris i bakgrunden

Den 21 april 2011 gjorde vi en charterresa till Jandia på Fuerteventura. Fuerteventura är en av Kanarieöarna. Syftet med att resa just till Fuerteventura är lite oklart.

Vi hade de fyra senaste åren rest till Thailand över påsken och var bara inställda på att resa någonstans eftersom vi var lediga. När det dessutom visade sig att Oscar hade en studiedag från skolan direkt efter påsklovet började vi leta letade resor som var rimliga gällande tid och pengar och valet föll på Fuerteventura.

Ingen av oss hade varit på Fuerteventura men kändes ändå som en liten nödlösning. Vi åkte i alla fall med förväntningar om att det var soligt, lite småkallt och att det inte gick att bada i havet ännu mindre i poolerna.

En vecka skulle vi vara borta och vi hade bokat hotell Stella Canaris i Jandia, nästan längst ner på ön. Anledningen till valet av hotell var flera men det avgörande var att de hade en uppvärmd pool.

Första måltiden blev pizza för alla

Flyget lyfte 07:00 från Arlanda och det tog sin tid att komma fram. Vi var inte på hotellrummet förrän cirka nio timmar senare. Vi packade snabbt upp det viktigaste, bytte till badkläder och gick ut.

Vi var hungriga så att hitta en restaurang var första målet. Vi hamnade på ett ställe där vi beställde varsinn pizza och fyra stora Estella Damm och en flaska äppeljuice till Oscar. Notan slutade på € 42. Hiskligen vad dyrt. Lätt avrundat skulle vi alltså äta på restaurang för cirka € 80 om dagen. Det kan man äta mat för en vecka i Thailand utan att snåla.

Men, Nu var vi ju inte i Thailand...

Efter lunchen gick vi till stranden. Naturligtvis badade vi i havet, det var kallt i vattnet, knappt badbart men Oscar badade utan problem. Det var nog mest vi vuxna som sjåpade oss. Jannes dykklocka informerade oss om att det var 19,3 grader.

Stranden i Jandia var verkligen fin

Ännu en fin bild från stranden i Jandia

Janne på stranden i Jandia

Vad man kan säga om stranden är att den var helt fantastiskt fin. Den var verkligen enormt fantastiskt gudomligt fin. Som ni kan se på bilderna så fanns även det fantastiska vackra ljuset och det underbara blå färgerna. Havet var klarblått och sanden i det närmaste vit. Synd bara att det var så kallt att bada annars hade stranden varit underbar.

Stranden sades vara 3 mil lång och kanske var den det för åt ett av hållen vet vi inte var stranden slutade. Vi brukar ju ha för vana att vandra stränder fram och tillbaka men här kändes det ointressant att ta reda på det eftersom den bara var alltför lång.

Det sägs också att det genomförs VM i surfing här i augusti varje år och det kanske också är sant. Vågor fanns det nu också, inga hård otäcka vågor utan rätt stora men mjuka och behagliga (men så kanske det inte alltid är).

Oscar köpte sig en bodyboard som han surfade på vågorna med. Andra som befann sig bland vågorna gick på kurs och försökte lära sig att surfa på riktigt.

Det var bra vågor för surfande nybörjare

Det var bra vågor för små bodysurfare också

Fyren är ett kännetecken för stranden i Jandia

Ungefär mitt på stranden i Jandia står en fyr och man kan väl säga att det är något slags kännetecken för stranden. På själva stranden fanns det bara två restauranger så stranden var just en strand och inget annat.

Innan vi åkte läste vi att nakenbadarna håller till på ena sidan om fyren och de som behåller badkläderna på badar på den andra sidan. Kanske var det så men vi märkte inte mycket av nakenbadarna men vi var heller inte på den delen av stranden.

Något mer som var lite speciellt i Jandia ar att mellan shoppinggatan och stranden fanns vad man kan kalla ett naturområde. På området växte bara små buskar och torrt gräs. Över detta naturområde hade man byggt upp, låt oss kalla det bryggor för att ta sig till stranden. Det som var fascinerande med detta var att längs dessa bryggor fanns massor av vilda djur.

Jo, djuren var vilda men de var så enormt vana vid människor att de kom väldigt nära. Djuren var inte alls rädda för människorna. De djur som fanns var jordekorrar, små kaniner, små papegojor och några andra sorters fåglar. Både papegojoran och ekorrarna kom mer än gärna fram och tog oskalade jordnötter ur turisternas händer.

Jordekorre på vår väg till stranden

Janne matar en liten papegojor på vår väg till stranden

Små kaniner på vår väg till stranden

Fin fågel på vår väg till stranden

Promenaden på hotellområdet kantades av palmer och blommor

Våra promenader gick mestadels till stranden, men det var väldigt mycket promenerande även på hotellområdet. Vi gillade vår lägenhet som var rätt mysig med kök, rum och ett sovloft, men hotellkomplexet var tokstort.

Hotellet var ett stort märkligt all-inclusive-komplex som vi aldrig förstod oss på. Hotellet hade sex pooler enligt beskrivningen på nätet men vi hittade sju pooler, en av poolerna skulle vara uppvärmd. Det fanns tennisbanor, gym, massage, engelsktalande barnklubb, två restauranger och troligen någon bar. Hotellet hade även ett litet zoo.

Oscar och Janne spelade tennis någon dag och vi tittade till den engelsktalande barnklubben. Oscar kan inte engelska men han förstår mycket så jag tyckte att han skulle ta reda på något om barnklubben. Oscar ville inte var med och jag förstår honom. Det var helt enkelt ingen som brydde sig när vi kom in och deras engelska var urkass.

En av sju pooler, den här blev favoritpoolen som sades vara uppvärmd

Poolerna provade vi oss igenom, Oscar och Janne badade i alla sju. Susanne kände inget större engagemang att bada eftersom alla var lika kalla. Fjärde dagen frågade vi i receptionen vilken av poolerna som var uppvärmd. Vi gick dit, det blev vår favoritpool, men inte för att den var uppvärmd utan för att det helt enkelt var trevligas där. Den uppvärmda poolen höll en temperatur strax över 19 grader så det var inte med någon sprudlande glädje vi badade.

Hotellets zoo var vi in på en förmiddag när det var lite småmulet. Mest hade de fåglar och de hade fågeluppvisningar. Bland annat fick Oscar en falk att flyga till sig och sätta sig på hans hand. Det fanns alligatorer som de "lekte" med, men alligatorerna måste ha varit sjuka eller drogade för det kändes inte naturligt.

Jag skrev att det troligen fanns någon bar, men vi förstod aldrig hur det gick till. Det var som om vi inte kunde handla i baren, inte ens om vi betalade. Vi hade tack och lov bara frukost, som var rätt bra, som ingick och skönt var det att kunna lämna hotellet och gå ut på gatan. Det fanns riktiga restauranger alldeles utanför på gatan så vi forstod aldrig varför man ska ha all-inlusive på ett sådant ställe.

La Isla blev av oss utsedd till Jandias bästa restaurang

Hotellet var som sagt enormt stort och vi gick mycket. Janne sa skämtsamt vid något tillfälle att man i princip skulle kunna säga att man går och handlar (10 minuter bort) sen komma tillbaka och berätta att man inte hittade ut från hotellområdet.

Hotellet låg dessutom i en backe och så många trappsteg på en yta av en kvadratkilometer får man leta länge för att hitta.

Det låg som sagt restauranger alldeles utanför på gatan.

Vår absoluta favoritrestaurang blev utan tvekan Restaurant Pizzeria La Isla. La Isla är en alldeles fenomenal restaurang där vi åt middag vid fyra tillfällen och stannade för något glas eftermiddagsvin och glass vid två tillfällen. Här var servicen på topp och maten var toppenfräsch. Här åt vi både paella, tapas och Oscar fick pizza vid mer än ett tillfälle. Prismässigt var den som andra restauranger men vi vande oss och accepterade. Vi hade dessutom börjat äta lunch i lägenheten för att inte ruinera oss helt.

En eftermiddag gjorde vi en utflykt till Morro Jable - en "fiskeby"

Förrutom utflykterna utanför hotellet till stranden och till La Isla blev det en eftermiddagsutflykt. Vi tog taxi till den närbelägna s.k. fiskebyn Morro Jable. Vi upplevde inte att det var något speciellt med den by. Någon genuin fiskeby var det definitivt inte. Turisterna - tyskar, engelsmän, fransmän, italienare - dominerade även här. Som kuriosa kan nämnas att det var förvånansvärt få svenskar i Jandia. Det fanns lite restauranger i Morro Jable där man kanske skulle ha ätit på kvällen för att få sitta vid vattnet, men vi var där en eftermiddag.

Vi stannade på en av restaurangerna och tog varsitt glas vin och Oscar fick glass. Det hade blivit en van som kändes bra. Efter vinet promenerade vi hem hela vägen längs stranden. Det var någon kilometer och vi såg hela tiden fyren i Jandia så vi visste hela tiden hur långt vi hade kvar. Vill i sammanhangen nämna att Oscar är den av oss som går helst av alla. Han vill alltid gå vidare och är aldrig trött. Det är fenomenalt!

Detta är väl i stora drag vad som hände vår vecka i Jandia på Fuerteventura.

Så har det blivit dags att åka hem

Sammanfattningsvis kan sägas att vi gjorde inget särskilt på Fuerteventura och det var heller inte meningen. Vi hade en rätt negativ inställning när vi reste dit, men faktiskt så var det riktigt bra och trevligt.

När vi väl accepterat att det inte var 30 grader varmt och att man inte kunde äta precis vad man ville från meny på grund av kostnaden började vi ändå trivas i Jandia. Vi gillade vår lägenhet, den fina stranden, djuren vid stranden och La Isla och så mycket mer behövs inte egentligen.

Jag skulle kunna säga att vi kommer aldrig att åka tillbaka till Fuerteventura, men vi låter det vara osagt...

Rätt tidpunkt och rätt prislapp på biljetten kan vara avgörande även en annan gång. Vi nöjer oss därför med att säga att Jandia på Fuerteventura var en onödigt dyr plats och det var onödigt kallt men det var rätt trevligt ändå.