Reseberättelser från när och fjärran
Janne, Oscar, Susanne i Täby

Tidigt på morgonen den 29 december 2010, efter sju nätter på Long Beach på Koh Lanta, står vi startklara för avfärd till Koh Jum. Vi står och väntar tillsammans med Oscars semesterkompis Ludvig med familj. Vi vill nämna den famijen av två skäl.

Det var den familjen som tipsade oss om ett bra resort på Koh Jum. Andra skälet är att vi tyckte att de gjorde en så välplanerad rundresa bland öarna. De startade med en vecka på Koh Jum, en mycket lugn ö, åkte vidare till Koh Lanta, en lugn ö och avslutade med en vecka på Phuket, som inte alls är en lugn ö.

Så välplanerad var dock inte vår resa. Vi skulle stanna en enda natt på Koh Jum och vi hade blivit tipsade om Koh Jum Andaman Beach Resort. Vi hade förbokat resortet redan på Koh Lanta så vi visste att det fanns plats.

Bilen som skulle köra oss till färjan kom toksent, men som vanligt i Thaland ska man inte oroa sig. Båten skulle till Ao Nang men stannade till vid två platser på Koh Jum.

Vi blev upphämtade av långsvansbåtar alldeles utanför vårt resort och det blev till att klättra mellan båtarna. Vi var framme på Koh Jum runt 09:30.

Vi checkade in och började sedan med att äta frukost eftersom vi inte hunnit med det på grund av den tidiga starten på morgonen.

Restaurangen där vi åt frukost var alldeles underbar. Trots att det var småregnigt måste det ha varit den finast plats vi någonsin ätit frukost på. Vi satt cirka tio meter från strandkanten och det var den lugnaste plats vi upplevt i Thailand och det var vackert. Jag (Susanne) trodde aldrig att jag skulle uppskatta lugnet så mycket, men det var en underbar plats.

Nu vär ändå inte tid att sitta och njuta av lugnet. Vi skulle vara på Koh Jum ett enda dygn och här skulle upptäckas. Efter frukosten byter vi om till badkläder trots att det småregnar hela tiden.

Vi gick ut på stranden - Andaman Beach - och börjar med att gå åt vänster. Vi ser inget slut på stranden men vi går och vi går.

Vi ser inte många som badar men det beror nog på regnandet. De människor vi ser är alla ute och promenerar längs stranden. Här, åt vänster från Koh Jum Andaman Beach resort, finns några enklare resort som förmodligen även har någon enklare restaurang, men mycket mer är det inte.

Vi vandrar fram och tittar på snäckor och njuter av havet och tillvaron. Vi ser fortfarande inte slutet på stranden men vi kan ana oss till att det finns en restaurang eller bar långt där borta, så långt vi kan se. Trots att det är långt kvar och vi börjar bli trötta så har Oscar bestämt att vi ska gå till stranden tar slut. Han knallar på utan att klaga det minsta. Den enda anledningen är nog att han verkligen gillar detta.

Slutligen når vi i alla fall vad vi trodde var en restaurang och det var det. Det är fortfarande lite tidigt att äta lunch så vi köper varsinn dricka och sätter oss ner en stund. Chang till Janne och förmodligen Coca Cola till Susanne och Oscar.

Vi satt där en stund och strax efter restaurangen tog faktiskt stranden slut. Av alla de som promenerat på stranden fanns i alla fall ytterligare ett sällskap från vårt resort som hade hittat ända hit.

Nu visste vi i alla fall att Andaman Beach hade ett slut - åt ena hållet.

Vi hade gått en bra bit och det var bara att gå hemåt igen. Det tog naturligtvis lika lång tid men som vanligt är det alltid enklare att gå tillbaka. Kanske går man fortare när man inte ska upptäcka allt, jag vet inte.

Framme vid vårt resort så hade vi två val. Att stanna på resortet eller att fortsätta så att vi även får veta vad som finns åt höger från vårt resort. Vi såg inget slut på stranden åt det hållet heller.

Familjen som tipsat oss om vårt resortet hade även nämnt en restaurang som de gillade. De hade ätit där på kvällen och det hade sett ut som att komma till örådet på Robinsson. Det skulle ligga cirka 200 meter till höger om vårt resort. Det lät intressant tyckte vi och gick vidare.

Ganska snart hittar vi restaurangen vi blivit tipsade om. Resortet såg superlyxigt ut heter Koh Jum Lodge och vi tror att de har öns ända pool. Restaurangen var kanske något dyrare än andra ställen men inte så farligt så att vi backade. Vi åt lunch här och sedan runt på området som var fullt av en massa vackra växter.

Efter lunchen och promenaden på området går vi ut på stranden igen. Vi funderar på om vi ska fortsätta vidare bort från vår resort eller om vi ska vänd hem igen. Vi ser bortåt att stranden inte tar slut utan en bit bort kommer fler bungalows. Efter att ha studerat kartan över Koh Jum så tror vi att det är Ting Rai Beach som tar över när Andaman Beach tar slut.

Vi orkar inte gå längre så vi går tillbaka till vårt resort.

Tillbaka på resortet börjar vi tro att Koh Jum äventyret är slut men det är det inte. Vi vet att det finns en liten by längst ned på södra Koh Jum oc hvi tar reda på om det går att ta sig dit. Naturligtvis går det men man kan inte gå dit så strax därefter kommer en moppetaxi och hämtar upp oss för färd mot Koh Jum Village.

Moppen åker över guppiga och rödleriga vägar och det är mest skog längs vägen. Cirka tio miinuter senare befinner vi oss i den lilla byn Koh Jum Village. Det var ingen stor by på något sätt men här fanns några affärer, några restauranger, en skola, en post och lite annat. Vi hade nog gått igenom byn på fem minuter.

Restaurangen Koh Jum Seafood

Vi satt oss på restaurang Koh Jum Seafood, inte för att äta fisk utan för att den låg vid vattnet. Restaurangen stod på en brygga i havet. Utanför restaurangen smattrade långsvansbåtarna. Vi tog varsinn öl och till Oscar hade vi köpt en glass i en närliggande affär.

Vad vi mer gjorde i byn var att köpa vykort i en affär och frimärken i den lilla postbutiken. Sen var det dags att åka hem till resortet igen.

Mannen som körde vår moppetaxi hade precis lagt en fisk på grillen i en fiskaffär när vi kom. Vi lät honom förstå att han kunde grilla klart fisken och att vi kunde vänta. Det fanns kanske fler moppetaxin men han hade väntat på oss och vi hade lovat att han skulle få köra oss tillbaka.

Det har varit småregnigt hela dagen och det duggar fortfarande när vi åker moppe hemåt. Vägen är precis som tidigare rödlerig och guppig. Det rödleriga mest på grund av regnet men guppen finns troligen alltid. Vägen var asalterad inne i byn men inte vägen mellan byn och vårt resort.

Längs vägen var det mestadels skog och vi såg vilda apor både på väg till och från byn.

Tillbaka på resortet regnar det fortfarande men det gör inte så mycket. Vi trivs, vi vuxna sätter oss i frukostbaren och läser och pratar. Här finns det en liten del av baren som ligger under tak och här sitter vi jättebra, cirka tio meter från havet. Här satt vi säkert två timmar och trivdes riktigt bra trots regnandet.

Oscar föredrar att ligga på rummet och spela sina nya spel han fått i julklapp till Nintendo DS. Det är helt ok att han är på rummet för vi ser vårt hus och ingången från platsen där vi sitter. Rummet är jättefint och det är inte alls konstigt att han trivs där. Oscar har till och med vid ett tillfälle sagt att han tycker det är synd att vi bara ska sova där en natt när rummet är så fint.

Vårt hus låg alleles vid havet men det fanns bungalows som hade beachfront och ansågs väl därför vara finare. Vårt hus var jättefint, både utvändigt och innuti. I duschen låg stora stenar på golvet och det har vi aldrig sett förrut. Vad i faciliteter som tilhörde resortet var en restaurang och en massör. I receptionen fanns en liten, liten butik med lite chips, t-shirts mm.

På resortets område fanns gott om plats att bygga ut resortet och en jättestor gräsmatta där vi gissar att det kommer att finnas en pool inom tio år. .

På kvällen regnar det fortfarande och vi bestämmer oss för att äta på resortets restaurang. Vi äter och sitter sedan kvar på restaurangen tills de stängde klockan 22.00.

Andaman Beach Resort - Oscar i trädgården

Dagen efter är det fortfarande mulet men det regnar inte. Vi äter frukost på den fantastiskt fina platsen alldeles vid havet. Efter frukost är det bara att packa, vi ska checka ut klockan 11:00.

Vi börjar packa och då ser vi ett märkligt djur på utsidan av väggen på vårt huset. Några fotografier blir det. Djuret ser du på bilden till vänster.

När vi packat färdigt säger vi hejdå till vårt jättefina rum, checkar ut, tar en promenad på resortet och tittar till stranden lite igen för snart sak vi åka härifrån. Båten som ska ta oss tillbaka till Koh Lanta ska komma klockan 12:00, säger de i alla fall.

Vi sätter oss åter igen på frukostrestaurangen eller kvällsbaren beroende på hur man ser det. Vi är klara för avfärd. Vi väntar och väntar och väntar. Det kommer båtar ute på havet men ingen av båtarna är vår.

Vi frågar receptionen och de svarar att vi inte ska vara oroliga båten kommer kanske 12:30. Ne,j man ska inte vara orolig för att båtar inte kommer i Thailand, får på något märkligt sätt har de full koll. Klockan blir 12:30 men ingen båt, klockan blir 13:00 men ingen båt.

Runt 13-tiden blir vi informerade av receptionen att båten är på väg så vi ska vara beredda.

Cirka 13:15 blir vi utkörda på havet i en långsvansbåt för att vi ska lämnas över till färjan. Vi ser fortfarande inte färjan men vi har fått veta att den är på väg. Det har blivit alltmer mulet på himlen. Det ser ut att kunna bli ett riktigt oväder och vi önskar mest av allt just då att färjan ska komma före störtregnet.

Cirka 13:30 är vi ombord på färjan och ungefär då kommer även regnet, som inte var så hemskt som det såg ut att vara. Det var roligt att se att det kom så många nya turister till vårt jättefina resort. Resortet är värt varenda gäst för det var ett fint ställe.

För att sammanfatta vår vistelse på Koh Jum så tyckte vi väldigt mycket om Koh Jum. Vi var där ungefär ett dygn och gjorde en enormt lång promenad längs Andaman Beach som vi inte såg slutet på. Det var lite människor på ön vilket gjorde att det var fantastiskt lugnt. Det fanns en liten by man kunde åka till men ingen shopping och inga gator kantade av barer.

Att vi kommer att åka tillbaka till Thailand en dag är säkert. Kommer vi dessutom i närheten av Koh Jum så är chansen mycket stor att vi åker tillbaka till Koh Jum och vi kommer absolut att bo på Andaman Beach Resort. Att sitta på frukostrestaurangen eller baren på kvällen var en enormt harmonisk tillvaro just på grund av att det var så fridfullt.

Vi gillade som sagt Koh Jum men ön fick inte visa sin bästa sida denn gång eftersom det regnade mer eller mindre oavbrutet. Nästa gång vi kommer till Koh Jum ska vi stanna flera nätter och vi hoppas att det blir bättre väder.

Om ni har vägarna förbi Koh Jum så rekommendera vi absolut att ni stannar där några dagar. Vi rekommenderar även resortet Andaman Beach Resort, som i alla fall vi tyckte jättemycket om.

När vi slutligen hade kommit ombord på färjan så hade vi cirka en timmes båtresa för att komma tillbaka till Saladan på Koh Lanta. Nu har vi åtta nätter kvar i Thailand och de ska vi, som så många gånger förr, tillbringa på Klong Dao, den nordligaste stranden på Koh Lanta.