Utsikten från vår jättestora balkong

Den 14 maj 1996 gjorde vi en ospecificerad resa till Algarvekusten i två veckor. Vi fick bo på i en lägenhet alldeles nära centrum i Albuferia. Vi bodde högt och hade troligen Algarvekustens största balkong med utsikt rakt över stranden och staden.

Första veckan var det kallt och blåsig. Vi började semestern med att ta en promenad eftersom det var för kallt för att sola och bada. Vi gick vilse och hamnade i störtregn. Klädda i shorts och t-shirt så blev det väldigt kallt. Så småningom hittade vi ett hotell långt ute på landet - hur vi nu hamnade där - och tog en taxi hem. När vi väl var tillbaka på vårt hotell köpte vi två flaskor vin och gick inte ut mer den dagen. Det var så blåsigt att vi tyckte vågornas ljud var störande.

En annan regnig dag tog vi lokalbussen till Portimaõ. Det råkade vara en söndag så allt var stängt men vi tog en promenad i staden, åt en hamburgare och drack öl på torget i staden innan vi tog samma lokalbuss tillbaka. Det var i alla fall ganska fint i staden och nu hade vi fått se den, helt oplanerat.

Janne med lunchen som kanske gjorde honom magsjuk

En annan dag gick vi tidigt hem från stranden eftesom det var alldeles för blåsigt för att vara kvar där. Vi gick hem till hotellet och ordnade en liten lunch på vår stora balkong.

Susanne bjöd på sin egen lokala rätt - sardinmackor, tomater och vin. Sen låg vi på balkongen och solade hela eftermiddagen. Här var det i alla fall vindstill men vädret var si sådär.

På kvällen åt vi på en Pizzeria inne i Albufeira. Där spydde Janne första gången. Sen spydde han hela natten.

Han berättade aldrig att han mådde illa eftersom vi skulle åka till Lissabon på utflykt nästa dag. Han vet varför han blev sjuk men själv tror han att det var sardinmackorna.Troligt är väl att lunchens tomater kan ha blivit sköljda i kranvatten.

Uflykt till Lissabon

Dagen efter gjorde vi en utflykt med Vingresorna till Lissabon. Infarten till Lissabon är jättefin. Vi kom på 25 aprilbron. Vid sidan om bron står en Jesusstaty. Det är en likadan staty som den som finns i Brasilien.

Janne vid Belem

Efter att ha åkt runt med bussen i Lissabon stannar den mitt i staden 10 meter från McDonalds´. Vi överdriver inte om vi säger att mer än halva bussen gick raka vägen in på McDonalds´.

Inne på McDonalds ler vi åt en motorcykeltjej med världens smutsigaste fingrar. Hon stoppar ner hela handen i CocaColan för att få bort isbitarna. Den smutsen kan hon tänka sig att äta/dricka men absoult inte några isbitar. Hon ville väl inte bli magsjuk.

Janne åt också. Nu börjar han känna sig bättre men han har fortfarande inte berättat att han spytt hela natten.

Utsikt över Lissabon

Efter lunchen får vi gå omkring själv några timmar i Lissabon. Vi går och tittar lite på affärsgatorna och lite annat som man bör se.

Det fanns mycket som var fint i Lissabon men det var ingen stad vi tyckte om. Staden är smutsig och alldeles för många socialt utslagna på gatorna. Det är roligt att ha varit i Lissabon men det är ingen stad vi längtar tillbaka till.

Dagen efter känner Janne sig bättre men då är det dags för Susanne att börja spy. Hon spydde tre gånger på förmiddagen. Sista gången rätt ut i havet. Sen blev det inte mer men hon mådde illa i tre dagar.

Andra veckan vi var här så blev vädret mycket bättre. Vi solade och badade en hel del.

Janne pekar ut "världens ände" - Cap Vincent

På vägen hem åker vi även in i städerna Lagos - som vi tyckte var mycket fin. Vi körde in till staden Silves. Staden har en fästning men vi stannade aldrig. Det började bli sent och vi skulle hem igen.

Sista kvällen vi är här lyckas vi få äta någonting som vi tycker är riktigt gott. Cataplana. En hel stekpanna full av snäckor, skaldjur och liknande. All annan portugisisk mat har varit helt färglös.

Sammanfattning: Vi tyckte inte så mycket om Algarvekusten. Fina klippor och en relativt fin strand ok men inte mycket mer. Maten var ofta färglös och simmade i buljong och inte särskilt god. Vi hittade hellre inga billiga goda portugisiska viner. Att vi blev magsjuka och hade dåligt väder påverkade väl också våra intryck.