Reseberättelser från när och fjärran
Janne, Oscar, Susanne i Täby

| Hem | Våra resor |
Praslin - Seychellerna


flygplanet som tog oss till Praslin

Air Seychellesplanet som tog oss till Praslin


Efter sex nätter på ön Mahe flög vi med ett 20-sitsigt Air Seychelles plan till ön Praslin (uttalas Pralän).  Praslin var nog den ö vi hade minst förväntningar på men när vi pratar om att vi eventuellt kan åka tillbaka till Seychellerna så är det denna ö vi vill återvända till (plus några öar vi inte såg denna gång). 

Praslin är en mindre ö än Mahe och i böcker så står det att man kan cykla men vill man se någonting av ön så rekommenderas lokalbussen. Den åkte vi varje dag. Den åker runt hela ön på cirka en timme.

Liksom på ön Mahe har även på denna ö stränder precis överallt runt hela ön. Vi bodde denna gång på stranden Grand Anse - på öns södra sida. Här bodde vi alldeles vid havet men som vi tidigare skrivit blåser det alltid från något håll på Seychellerna och Grand Anse var inte någon fin badstrand när vi var där.

 


independece - deras självständighetsmärke

Seychellernas självständighetsmonument


Grand Anse är också en liten "by" där det finns tre banker. En av bankerna använde vi till att betala den turistavgift, 40 USD, som man måste betala som turist på Seychellerna. När man lämnar landet måste man kunna visa kvitto på att man betalat denna avgift. Märkligt, men avgiften går till att bevara naturen. Ett gott ting så det är väl ok.

I "byn" Grand Anse finns också några affärer utan varor av intresse och några restauranger (kanske två). När man äter på Seychellerna äter man vanligen på sitt eget hotell, även enklare pensionat serverar ofta mat om man säger till på morgonen.

I "byn" Grand Anse finns en självständighets-monument. Den kan ses på bild till vänster. Texten på monumentet är "Seychelles Independence 5th June 1976". Lägg märke till Coco de Mer-nöten (dubbelkokosnöten) som är överst på statyn.

Vad vi visste om Praslin innan vi kom dit var just detta med Coco de Mer-palmen som har denna nöt. I mitten av ön finns ett litet högland (men det är inte högt) där ligger nationalparken Valle de Mai och i denna park finns Coco de Mer palmen. Ska man slänga sig med ord så är palmen en "endemisk art", vilket betyder att den bara finns här i hela världen.


Janne i Valle de Mai under Coco de Merblad

Janne under ett Coco de Merblad


En förmiddag besökte vi parken Valle de Mai. Vid entrén fick man karta över området. Det fanns några olika vandringsleder man kunde gå. De tog allt mellan 1-3 timmar att gå. Vi gick 1½ timme och vi följde ingen speciell led. Det var bra skyltat i skogen. Och dessa palmer såg vi...

Om man ska förklara denna palm så är den ofantligt stor. Den är hög, hur många meter är svårt att uppskatta men många meter hög är den. Bladen är stora så de största skulle kunna dölja en hel människa. Nöten skulle vi inte vilja få i huvudet.

På bilderna till vänster kan man se Janne under ett Coco de Mer-blad och på bilden under kan man se Susanne hållande i en Coco de Mer nöt. När fotot togs ville hon att fotografen skulle snabba sig för hon orkade inte hålla nöten hur länge som helst.

 

Susanne med en coco de mernöt

Susanne håller i en Coco de Mer-nöt

 Om man ser riktigt noga på nöten kan man se att det ser ut som ett kvinnligt bäcken. Det är frukten från honpalmen som ser ut på detta sätt.  

De blev en halvdag i nationalparken. För övrigt fanns inga sevärdheter på Praslin. Janne dök en dag, annars var det mest sol och bad som gällde - även på denna ö.

Anledningen till att vi skulle välja att åka tillbaka just till denna ö är att den var mindre och mer överskådlig. Vi hittade ett lugnt och fint hotell - La Reserve - där vi skulle tycka om att bo. Vid närmare efterforskning när vi kom hem visade det sig kosta 1900 SEK per natt så det får förbli en dröm.

 

Stranden Anse Lazio

Den vackra stranden Anse Lazio

Det vi mestadels gjorde även på Praslin var att vistas på stränder. Här hittade vi vår solklara favoritstrand. Anse Lazio. Vi tog lokalbussen dit men den gick inte ändå fram. De sista 20 minutrarna fick vi gå. Vi gick 10 minuter rakt upp i himmelen - så brant var backen och så 10 minuter lika brant nedför. Svettigt värre var det men när vi kom fram fick vi lön för mödan, som man säger. Det var värt vartenda steg.  

Så vit sand, så lång strand, så blått vatten och så lugnt (böcker varnade för tjuvar så kanske skulle vi varit oroliga).Vad som gjorde stranden ännu bättre var att här fanns det korallrev som man nådde från stranden. Här snorkade vi många timmar om dagen. Vi har valt Anse Lazio till den finaste stranden vi har någonsin sett.

Efter fem nätter på Praslin åker vi vidare till ön La Digue.

Titta även på sidan med Djur och växter på Seychellerna