| Välkommen till Janne, Oscar och Susanne | |
| | Hem | Våra resor | |
| Santorini - Grekland | |
|
|
I juni år 2001 gjorde vi en dagsutflykt från Hersonissons på Kreta till Santorini. Santorini var en grekisk ö som Susanne hade på sin önskelista över grekiska öar så det passade väldigt bra att åka dit och titta på stupet där vulkanutbrott gjort att stora delar av ön numer ligger under vatten. Resan till Santorini startade i Heraklion och båtturen tog fyra timmar. Frukost ingick i priset för biljetten. |
![]() Det första vi ser av Santorini |
När vi
kom fram till Santorini hade vi (och troligen hela båten) anmält sig till
utflykter på ön. Vi hade valt att titta på en vingård och att besöka en
badstrand. Vingården var en av Boutaris gårdar och stranden låg på östra
kusten och heter Kamira. Turen skulle ta cirka tre timmar.
När bussen börjar åka ser det rätt läskigt ut att åka upp från båthamnen längs detta världsberömda stup. Utsikten är helt magifik. Inom en kvart är vi på vingården. |
|
|
|
|
|
Vingården
är mycket liten och besöket där är inget märkvärdigt. Vi tittar lite i en
vinkällare och får sedan se en modern film om Santorini och vintillverkning.
Filmen är inte särskilt intressant men... inget vin tillverkas just
den årstid som vi är där.
Efter filmen får vi provsmaka tre av gårdens viner. Vi köpte med oss några flaskor därifrån som souvenir. Flaskorna visade sig vara billigare på vingården än de var i butikerna på Santorini och Kreta. Santorini är en liten ö. Vi åker vidare till andra sidan ön. Till östra sidan (vi gick i land på västra sidan) där vi får möjlighet att ta ett bad. |
|
|
|
|
|
Stranden
är svart. Ja, nästan svart i alla fall. Det är mycket svarta lavastenar
och att gå på stenarna är i stort sätt omöjligt. Det är fruktansvärt varmt.
Tur att badtofflorna är med.
Stranden är rätt lång och naturligtvis badar vi här. Det är ingen långgrund strand. Djupt nästan genast. Efter badet hinner vi med en snabbpromenad längs gågatan där restaurangerna ligger. Kamira är en lång och fridfull plats. Vi ser att Vingresorna har turister där. Sen tar utflyktsbussen oss till staden Fira. Den ligger högst upp på stupet. Här promenerar vi genom staden och tittar lite i affär - mycket guldaffärer men där tittar vi inte. Vi sätter oss istället på ett café och dricker vitt vin från Santorini och en öl. Vi flyttar efter en stund på oss och dricker ännu lite vitt vin från Santorini och en öl. Vin för Susanne och öl till Janne. På caféerna/barerna där vi sitter har vi en enormt fin utsikt. Det är vackert där och det var väldigt lugnt. Vill du köpa tomt på stupet så sade vår guide att där finns de dyraste tomtpriserna i världen (men det finns inga tomter att köpa). Santorini är nog (som vi uppfattade det) en förhållandevis dyr ö för att vara grekisk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Efter att ha varit på Santorini i fem timmar var det dags att ta sig tillbaka till båten. Vi befinner oss nu högt upp på stupet och ska ner till båten som ligger i havet. Det finns tre sätt att ta sig dit. Med linbana (usch så tråkigt), på åsnerygg (nej aldrig, stackars åsnor, vi är djurvänner) eller att gå samma väg som åsnorna. Vi valde att gå. Det gjorde de flesta. Det var en vandring som tog nästan 30 minuter och det var varmt. Det var trots allt väldigt fascinerande hur man har fixat denna väg så att man kommer ner till havet. Väl nere i hamnen var vi rätt trötta. Dagens motionspass. Väl nere så hann Susanne ta sista glaset vin från Santorini och Janne hann med en öl. Båten lämnade hamnen cirka klockan 17.00. Det tog nu fyra timmar med båten tillbaka till Kreta (Heraklion). Middag ingick i båtpriset. Nästan framme i Kreta igen var solen på väg ner. Det hade varit en mycket lyckad dag. Santorini var en fin ö som och stupet var intressant att se. En liten besvikelse var kanske att det inte alls fanns så många blå tak som vi förväntat oss. Semestern fortsätter sedan ytterligare några dagar på Kreta i Hersonissos. |